Familjen om nya skivan: ”Min psykolog sade åt mig att lägga av”

Johan T Karlsson, mer känd under artistnamnet Familjen, är tillbaka med ett nytt album. Allt gott så långt, men processen bakom skivan Kom som släpps idag har varit allt annat än vad Magnus Uggla skulle kallat ”kärleken på rosor”. Skivan är den första sedan år 2012, och det var snubblande nära att karriären lades på hyllan helt. Café mötte upp Johan T Karlsson på anrika bageriet Ritorno i Vasastan i Stockholm för att prata om politisk, disco och punktexter.

– Det är en medveten skiva på ett annat sätt än tidigare. Det är ett fotografi av mitt liv och omgivning de fem-sex senaste åren. Både politiskt och personligt. Innan handlade det mer om olycklig eller lycklig kärlek, festa… sådant som man tänkte på innan man fick barn. Man var väl ganska egocentrerad och full av sig själv. Det här blickar utåt mer.

Vad är det som har tagit sådan tid?

– Jag producerade en del, bland annat åt Tove Styrke. Så mycket bättre tog mycket kraft, trots att det inte pågick så länge. Jag skulle göra sex covers på väldigt kort tid, och tömde mig på idéer och energi. När jag var klar hade jag noll lust att göra musik. Det var skitsvårt att ladda om. Mycket krav från skivbolag, alla menade att ”nu kör vi”. Men jag blev helt anti och gick under jorden – till mångas förtret. Men jag hade inget att säga, inget att ge. Jag höll på att gå sönder i allt det där. Min psykolog sade åt mig att lägga av. ”Det kommer inte gå”, sade hon. Mina närmsta sade samma sak. Och då kände jag att jag skiter i det.

Johan tog ett år som pappaledig då han inte skrev en enda ton. Men istället för att lägga artistkarrären på hyllan kom lusten tillbaka, plötsligt visste han vad han skulle säga och skriva. Han ville ta upp allt som han tyckte var förjävligt.

Är det svårt att skriva politiskt utan att slå in öppna dörrar?

– Sverigedemokraterna målar upp Sverige som ett ghetto där allt går åt helvete, fast det inte är så. Tvärtom. Det är lätt att skriva när man är skitarg, då blir det punktexter. Och det är skönt att få ur sig. Men i långa loppet har jag insett att det måste vara mer konstruktivt, smartare. Att skriva peppiga grejer istället för att skrika att allt är åt helvete med högervindar som blåser. Då blir man ju likadan som den andra sidan, om man bara avreagerar sig. Man får vänta en dag eller tre till man ska spela in, haha. Det blir ju lätt pretentiöst också, hur gör jag så att det känns som jag och inte känns… Sting. Jag vill inte låtsas vara något allvetande helgon.

Hur kommer det sig att du fortsätter göra musik?

– Dels är det ilskan och vreden över att det är som det är i Sverige och i världen, det är en väldigt stark drivkraft. Att göra något med den lilla ”leveragen” man har. Att göra något värdefullt med det. Jag har även blivit så sugen på att spela igen. Att hänga, dricka vin, lyssna på bra musik och snacka skit med de jag spelar med. Det är så roligt att spela, ett tag tyckte jag inte det. Det var en vidrig känsla, att gå upp på scenen och inte känna för det. Sedan är jag också väldigt trött på att sitta själv, det är mycket roligare att jobba med andra. Anledningen till att jag skulle göra allt själv i början var att jag skulle bevisa något. Jag kom från en håla i norra Skåne och skulle visa att jag var någon.

Nämnda håla i norra Skåne heter Hässleholm och har den senaste tiden spelat en komplicerad roll i Johans liv. Det var under förra året som ett maktskifte ägde rum, då Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna tog makten i kommunen.

– Jag gick ut och sade att jag inte ville spela min låt It began in Hässleholm igen, jag skämdes så mycket. Dagen efter spelade, vad heter Jimmies band, jag minns aldrig vad de heter. Bedårande Barn? De framförde den live på någon jävla Casio-synt, och sjöng titeln om och om igen. Det var fruktansvärt när jag fick reda på det. Jag fick ett sms: ”Nu har vi tagit din låt, din jävel, haha”. Jag kände som att jag skulle börja lipa när jag såg det på tunnelbanan. De ville ha en reaktion, de ville ha sandlåda. Jag skrev flera svar men skickade aldrig något. Det var inte värt det. Sedan visade det sig att det ju sket sig för dem i kommunen… så nu har jag börjat spela den igen, haha.

Skivan Kom släpps idag. Vad är ditt budskap?

– Love is the message. Faktiskt. En näve mot hatet, egoismen, bristen på empati, rasism och machokultur. Allt som är snett. Att det finns en fighting spirit i alla, att det kommer bli bra. Flera låtar är rena pepplåtarna, kampsånger.

Familjens skiva Kom finns ute nu.