Tom Cehlin Magnusson

Tom Cehlin Magnusson

Tom Cehlin Magnusson

Tom Cehlin Magnusson

A Day’s March återskapar Miles Davis ikoniska skjorta

Miles Davis i mockajacka och paisleyscarf, liggandes på en djurfäll.
Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-08-29 09:38  |  Lästid: 3 minuter

Det är många som menar att halva grejen med att vara intresserad av musik är listande: är Exile on Main Street eller Bitches Brew världens bästa album? Vilket spår är bäst på Travis Scotts nya album? Vem är världens bästa gitarrist? Och så vidare, i all oändlighet. Många är de musikintresserade som med hjälp av listor och tävlingar vill göra musik till sport – med viss framgång.

Men det finns också vissa saker som inte är uppe för diskussion. Till exempel vem som är världens bäst klädde man genom alla tider, i den frågan finns det faktiskt ingen anledning till debatt. Miles Davis är coolast genom alla tider. Från att han gjorde entré på Harlems jazzklubbar under 50-talet i skarpa kostymer och elegant Ivy League-stil, till den stenhårt flammiga hippielook som trumpetaren sportade under det 70-tal då han tog sin jazz (och stil) ut i de yttre galaxerna.

Bild på Miles Davis klassika preppystil, och utlevande 70-talsstil i päls och solglasögon.

Miles Davis – eller The prince of darkness som han ibland kallas – bär upp både preppy och, eh, annan stil med samma självklara pondus.

Några som har tagit fasta på ovanstående faktum är svenska A Day’s March som lagom till 60-årsjubileet för Miles Davis klassiska platta Milestones har plockat fram en skjorta som ska efterlikna Davis ikoniska gröna skjorta. Den perfekta buttondown-skjortan, som företaget själva beskriver det. Miles Davis var vid den här tiden lika stilbildande inom herrmodet som inom musiken, då hans utflykter inom modaljazz väckte lika mycket uppmärksamhet som hans knivskarpa preppystil – som kom att bli kopierad av engelska mods på andra sidan Atlanten.

A Day's March släpper grön skjorta som ska likna den Miles Davis bär på Milestones.

Pelle Lundqvist som är creative director på A Day’s March berättar om hur man har gått tillväga för att sno trumpetarens stil.

– Vi har granskat bilden mycket noggrant, och plockat upp de detaljer som syns och gjort egna tolkningar utifrån skjortor från den tiden. Resultatet är en skjorta med lite större siluett, en generös roll collar, stor bröstficka, lite större knappar och något kortare manschetter. Och väldigt grön.

Miles Davis är inspirationen bakom A Day'd March nya skjorta.

Medgrundaren och creative directorn Stefan Pagréus fyller i:

– Om man är intresserad av klassiskt herrmode och stil så kommer man inte runt den där skjortan. Den är många som vittnat om det plötsliga och akuta behovet av en grön skjorta då skivan släpptes, bland annat en ung Charlie Watts från Rolling Stones. Den fick stor betydelse för genomslaget av Ivy League-stilen och för den första generationen av Londons mods. Som ett varumärke som är mer intresserade av stil än trender så är Miles Davis en självklar källa till inspiration och att få göra vår tolkning av hans berömda gröna skjorta har varit en väldigt rolig process.

A Day’s March Milestones-skjorta släpps den 2 september. 

Scrolla ned för mer stilinspiration från Miles Davis!

Miles Davis spelar trumpet i vit skjorta. Miles Davis i bar överkropp och paisleyscarf. Miles Davis i säng i utsvängda byxor och väst. Miles Davis i mockajacka och paisleyscarf, liggandes på en djurfäll.
Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-08-29 11:37

Levi’s hyllar Jamaicas reggaekultur i sin höstkollektion

Skivstudio på Jamaica i Levi's Vintage Clothings nya kollektion
Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-08-15 10:24  |  Lästid: 2 minuter

Att Jamaica ständigt håller sig i popkulturens brännpunkt är ingen nyhet, men det var ett tag sedan som den lilla ön var så het som nu. Världens största artister gör nedvattnade varianter av landets ”riddims”, Kingstons rude boys utgör inspiration åt en mängd modemärken – och nyligen släpptes nyheten om att en av de senaste årens mest hyllade böcker, Marlon James episka Kingston-skildring A brief history of seven killings, har köpts upp av Amazon Studios som vill göra tv-serie av den snåriga boken.

Under sommaren presenterade också Levi’s Vintage Clothing sin höstkollektion, som inspireras av landets rika musikarv, och i synnerhet kultfilmen Rockers från 1978. Märkets designer Paul O’Neill åkte till Jamaica för att få till den färgsprakande blandningen av tvättad denim, manchester och knivskarp styling – och för att fota den kampanj som måste vara den snyggaste på väldigt länge.

Filmen Rockers är en reggaedoftande tolkning av Robin Hood, där handlingen får sägas stå i skymundan till förmån för stenhårda kläder och snygga musikscener. Legendariske trummisen Leroy ”Horsemouth” Wallace, och andra musiker som dyker upp i filmen är Burning Spear, Gregory Isaacs och Big Youth. I en intervju med Vogue för ett par år sedan berättade filmens kostymör att inspirationen till filmens outfits kom från armébutiker i New York, och efter att ha kollat på för mycket spaghetti-westerns.

Levi’s Vintage Clothings Rockers-kollektion finns att köpa på företagets hemsida nu.

Jeansjackor och färgade chinos i Levi's Vintage Clothings nya kollektion. Manchesterjacka och mockajacka på Jamaica i Levi's Vintage Clothings nya kollektion. Skivbytande i Kingston i Levi's Vintage Clothings nya kollektion. Gula jeans och denim i Levi's Vintage Clothings nya kollektion på Jamaica. Broderad denimskjorta i Levi's Vintage Clothings nya kollektion. Närbild på skivstudio i Levi's Vintage Clothings nya kollektion. Skivstudio på Jamaica i Levi's Vintage Clothings nya kollektion

 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Detta får du inte missa i juni

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-05-30 17:02  |  Lästid: 2 minuter

Sommaren är här, och ännu bättre än det makalösa vädret de senaste veckorna är juni månads utbud av popkultur. Kanye West sitter i Wyoming med avstängd telefon (något vi bör tacka alla högre makter för) och pumpar ut skivor åt sig själv och andra, Pusha T och Drake bråkar vidare och någonstans däremellan ska årets svenska skiva släppas också. Här är juni månads höjdpunkter:

Kanye West
(enmanscirkus, album 1 juni)
2000-talets största artist har gjort det mesta för att försöka sabotera upplevelsen av hans två nya album – men ännu hårdare jobb på Twitter krävs sannolikt för att inte sommaren 2018 ska domineras av hans kroniskt geniala skivsläpp.

serpentwithfeet – soil
(album, 8 juni)
Om du bara ska lyssna på en gospelartist i år med en septumpiercing stor som ett dasslock och ordet ”suicide” tatuerat i pannan så vore det dumt att inte välja serpentwithfeets mörkt svajande soul.

Lily Allen – No shame
(album, 8 juni)
Om du vill ha din London-fix blandad med lika delar politik som cockney-slang – men får ont i huvudet av grime – finns det bara en lösning i vår: Lily Allens sötsura pangpop.

Melody’s Echo Chamber – Bon voyage
(album, 15 juni)
Franska psykproffset Melody Prochet är tillbaka med hyllad drömpop. Utkastad är Tame Impalas Kevin Parkers och hans soldränkta produktion, denna gång är skivan i stället inspelad i – Solna.

Leon Vynehall – Nothing is still
(album, 15 juni)
Brittisk houseproducent gör disco skräddarsydd för ögonblicket då solen går upp igen efter en kort tupplur. Stråkar spunna av silke, lena trummor och suckande soulsamplingar är ingredienserna i soundtracket till alla dina för- och efterfester i juli.

Lykke Li – so sad so sexy
(album, 8 juni)
Ingen av Sveriges musikexporter har samma mörkt gnistrande karisma som Lykke Li. På so sad so sexy gör hon iskall rymd-r’n’b med samma varmt bultande hjärta som tidigare.

Haim
(spelning, 20 juni)
Rockens tuffaste trio kommer till Sverige. Räkna med trumdueller, vinden i håret-powerpop – och oväntat mycket Shania Twain-vibbar.

Kamasi Washington – Heaven and earth
(album, 22 juni)
Jazz för människor som inte lyssnar på jazz, men vars hipphetsbehov och legitimering av Miles Davis-namedropping kräver att man doppar tårna då och då. Kamasi Washingtons musik är av vulkanisk kraft, och är ett måste på Way Out West.

Beyoncé & Jay-Z
(spelning, 25 juni)
Världens i särklass mest populära människa (och hennes man) intar Stockholm. Bör bli en intressant blandning av Beyoncés osannolikt tajta showande – och Jay-Z:s numera lågmälda boom bap om hur man mest effektivt gör bostadskarriär. Släng in ett gäng otrohetsalluderingar så finns förutsättningar för en mångsidig show inför 50 000 åskådare.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Helgtips!

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-04-27 16:59  |  Lästid: 3 minuter

Även om vi inte går in i helgen med samma solstinna energi som förra veckan så är det ändå dags för helg, med allt vad det innebär. Dessutom är det den sista helgen i april, ett utmärkt tillfälle att tipsa om saker som kommer förgylla våren alltså.

Helgens…

Vårsingel: Kaah – Visst har vi väl försökt nu?

Östgötaslättens Prince är tillbaka. Efter förra årets imponerande EP Jungl släppte Kaah för en vecka sedan det första smakprovet från hans kommande skiva. Autotune-wailningar och kackerlacks-hihats är ingredienserna i en lovande start på våren från en artist som under sin 20 år långa karriär hittills inte gjort någon besviken. För den som inte får nog av Kaahs slicka sväng ligger det märkligt nog en smått makalös demo på hans Soundcloud-sida utan någon som helst förklaring. Jag håller alla tummar som går att hålla för att fstårdu? är med på den kommande skivan.

Sommarbomb: 

Årets tveklöst mest kaloristinna discomacka släpptes för ett par veckor sedan, och har inte lämnat mina hörlurar sedan dess. Med ett pumpande discodriv som inte har hörts sedan Music sounds better with you vore det kriminellt om inte Pick up är årets låt på alla open air-fester i sommar. Kri-mi-nellt.

Kanye:

Det har varit en ordentligt tuff vecka som Kanye West-fan. Efter att ha släppt nyheterna om att han släpper två nya album, och att han ska producera åt både Pusha T, Teyana Taylor och Nas fortsatte han twittra – med katastrofala följder. Dagar som dessa vill man därför blunda för samtiden och tänka på när den dåliga stämningen var av godo – som ovan.

Mönstrad skjorta: A Kind of Guise

Mönstrade skjortor är man väl trött på vid det här laget, säger ni. Ja, mycket möjligt – men i takt med att vi går mot sommar så blir sådana invändningar allt mer ointressanta. Sommar är ju, bland mycket annat, att just stänga av sina egna invändningar och kritiska resonemang. Det är helt enkelt trevligt med mönstrade skjortor, och på sommaren tycker jag att just ”trevligt” räcker väldigt långt. Finast av alla mönstrade skjortor i sommar tycker jag är denna från tyska A Kind of Guise, ett klädmärke som förtjänar väldigt mycket mer uppmärksamhet.

Solglasögon: RTCO Berlin

Nya solglasögon är som bekant något av det svåraste man kan köpa. Det är omöjligt att pröva ett par utan att se väldigt, väldigt bortkommen ut. Därför har jag i år bestämt mig för att helt enkelt skippa förnedringen av att se neurotisk ut framför en smal spegel och beställt hem ett par solglasögon från Berlin-baserade RTCO.

Sommarinspiration: Sefr Sefr

Sefr Sefrs sommarkampanj.

Svenska Sefr Sefr har jag tjatat om tidigare, men efter att ha släppt ett gäng bilder som får en att tänka på någon slags Mick Jagger-tillvaro under slutet av 60-talet så är jag än mer sugen på något från märkets sommarkollektion. De kritstrecksrandiga byxorna känns som den perfekta genvägen till att känna sig lite närmre Villa Nellcôte i sommar.

Keith Richards, Gram Parsons och Anita Pallenberg med vän på Villa Nellcôte. Också känt som: allt.

 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-04-27 17:02

Lykke Li släpper hard rain – första singeln från so sad so sexy

Lykke Li med sitt alsum so sad so sexy.
Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-04-19 09:41  |  Lästid: < 1 minut

Lykke Li med sitt alsum so sad so sexy.

I natt släpptes nyheten om att Lykke Li den 8 juni släpper nya albumet so sad so sexy, det första sedan hyllade I never learn från 2014. I och med det släpps också två singlar, deep end och praktverket hard rain.

Det är ett nytt sound från den svenska stjärnan, borta är de karga och kyligt hjärtekrossa(n)de balladerna från förra skivan – på hard rain hör vi istället trap-trummor, pitchade körningar som påminner om Frank Oceans Nikes (producenten Rostam har samarbetat med Ocean tidigare) med en nästan gospel-liknande melodi.

Förra fredagen spelades skivan upp på skivbolaget Ingrids studio i Stockholm, och även om jag ännu inte får dela med mig av så mycket info kring själva skivan så kan jag meddela att resten av skivan låter lika storartad som de två första singlarna.

Vem: Sveriges enda riktiga superstjärna (?) Lykke Li släpper nytt album. 

Låter som: Modern och mäktig popmusik med en fot stadigt placerad i hiphopen – och den andra fortfarande doppandes i uråldriga folk- och gospelmelodier. 

Vem gillar det här: Way Out West-publikens kärlek var inte direkt kravfylld innan, men lär ändå bli ännu mer villkorslös nu. 

Därför ska du bry dig: Sverige har många stjärnor, men bara en lyser med internationell glans och mystik. Lykke Li är kanske inte störst, men har definitivt mest stjärnglans av alla svenskar i musikbranschen. 

Så kommer det bli: Om inte resten av Pitchfork-universumet kämpar hårt kan kampen om sommarens album redan vara avgjord. 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-04-20 09:29

Hanna Järver om hyllade debutalbumet – ”Jag tänker bara på att folk ska dö hela tiden”

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-04-16 10:11  |  Lästid: 4 minuter

Hanna Järver framför tegelvägg.

Bland termosar och snusdosor i en mörklagd studio ett stenkast från Fridhemsplan spelades Hanna Järvers debutalbum So long in. Med en ensam ljusslinga inställd på blinkande discoläge har Hanna Järver skrivit, producerat och spelat in en skiva vars nostalgiska textrader skiner varmt och trasigt likt sprucket neon. Syntpopen från tidigare släpp är delvis utbytt mot något varmare, svängigare – och stundtals r’n’b-aktigt.

– Jag lyssnar väldigt lite på r’n’b faktiskt. Alla snor ju saker, men vissa är medvetna om vad de snor. Jag tänker alltid att jag gör något eget, även om jag kanske inte gör det. Jag lyssnar på så lite musik när jag spelar in, jag blir så stressad av andras musik då. Men till den här skivan har jag har försökt skriva lite svängigt, och lyssnat mycket på Haims senaste skiva.

Den första singeln som Hanna Järver släppte i slutet av förra året hette Manna manna, en låt hon själv beskrivit som ett 25-årsanthem. Trots det drivande tempot och en refräng vars bibliska tuggummi-hook är omöjlig att få ur huvudet behand
lar låten en känsla som inte är odelat positiv.

– Jag trodde faktiskt att det skulle kännas värre att fylla 25. Det är inte så stor skillnad mot året innan, men jag tänker väldigt mycket på döden överlag. Jämt. Så på det sättet har jag ju mycket ångest, jag tänker bara på att folk ska dö hela tiden, haha. De senaste fem åren har jag bara kört på, och tänkt att allt ska vara så kul och bra som möjligt. Nu har jag haft så lång paus att jag hunnit tänka på vad jag håller på med.

Hanna Järver har nämligen fått kritiker och kännare på knäna redan innan hennes debutalbum. Ep:n Närke gav henne inte bara dubbla P3 Guld-nomineringar, hon har kallats för popgeni och jämförts med Veronica Maggio. Jämförelserna med Uppsalas souldiva har duggat tätt, trots att likheterna stannar vid en stämma sval som ett glas iskall mjölk. För Hanna Järvers textrader är inte sådana som skriks ut på arenor, sparas på Pinterest eller sätts upp med vimpelbokstäver i bostadsrätter. Hennes texter är snarare skärvor som plockas ihop till sentimentalt skimrande citymosaik.

– När jag skulle börja med den här skivan så undrade jag vad jag skulle skriva om, allt kändes så töntigt. Det har varit en stor utmaning, att känna att något spelar någon roll. Det jag har försökt göra är att skriva om samma ämnen som tidigare: vänskap, att växa upp och sådant, men att ta ett steg tillbaka och se på mig själv utifrån.

Du skriver mycket om geografiska platser?

– Jag är så extremt nostalgisk att det är töntigt verkligen. Jag flyttade från Örebro för sex år sedan, men varenda gång jag är hemma igen så känns allting verkligen svinmycket. Varenda gång tänker jag på vad som hände på just den gatan jag går på. Stockholm är mycket svårare att skriva om. Vad ska man sjunga om liksom? Hornstull hit och dit. Nej, det funkar inte.

Det känns som att du jobbar väldigt mycket på dina texter?

– Jag kan inte skriva om en text. Är den dålig så är den låten körd. Jag är väldigt noga, det är pussligt. Jag sitter och river runt i mitt block och plockar med saker som till slut bildar en helhet. Jag har väldigt tydliga åsikter om vad som är bra och vad som är dåligt. Det blir ju svårt att skriva texter ibland då, när man så tydligt tycker att vissa saker är dåliga.

Det går inte att beskylla Hanna Järver för att vara någon som svävar iväg av beröm. Efter släppet av den ep som framkallade översvallande lovord försökte Hanna skriva låtar i samma ven. Det gick väldigt, väldigt dåligt.

– Jag skrev så dåliga låtar de första månaderna. Jag försökte pressa fram någon singel som någon sagt att jag skulle släppa. Men då tänkte jag till slut att jag skiter i det här, och skrev Nu är du Göteborg som är sista spåret på nya skivan. Det var otydligt vad det skulle resultera i – det var först i somras som jag fattade vad det var som skivan skulle bli. Jag har skrivit så mycket, både skit och sådant som blev bra. Tidigare har jag släppt det jag har skrivit direkt. Nu har det varit ett och ett halvt år av tystnad.

Hur känner man när man inser att en låt man skrivit är dålig?

– Det tar så extremt mycket energi att skriva en dålig låt. En bra låt får man så mycket tillbaka av under processen, men med en dålig låt så kämpar man skitmycket, och när det är klart så känner man sig sämst i världen. Ibland känns det som att man klamrar sig fast och desperat försöker göra något bra av det, men ofta så blir det ju inte bra ändå.

Du skriver allt själv, du producerar allt själv. Hur gör man för att inte känna sig ensam?

– När man var ny i musikbranschen så var det så många som berättade för en hur man skulle göra och vad som funkar, hur man ska vara på Instagram och sådant. Jag kände mig så stressad av det. Efter att jag hade släppt ep:n och försökt skriva de här låtarna som blev dåliga så insåg jag att jag hade byggt upp så mycket förväntningar själv. Vem bryr sig om vad jag gör för musik, egentligen? Allt hade blivit så stort i mitt huvud. Det tog extremt lång tid att komma på att jag kan göra min musik på exakt vilket sätt jag vill, jag behöver inte lyssna på någon. In
nan jag började skriva på det här albumet blev jag tvungen att inse det, inget spelar någon roll. Jag är så liten och får göra vad fan jag vill, liksom.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-04-16 10:19

Parham listar årets bästa vårlåtar!

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-04-06 09:49  |  Lästid: 2 minuter

Parham har sedan debutalbumet Pojk varit ett av hiphopens hetaste namn i Sverige. Han är en textförfattare som får en att vilja beskriva honom som en av landets skarpast vässade pennor, men det är naturligtvis en alldeles för anakronistisk liknelse för någon som är stadigt fastkilad i nuet. Parhams texter är skrivna med tummen, med hjärtat på skjortärmen, oavsett om det handlar om hans egna känsloliv eller samhällets brist på empati.

Senaste albumet Torsken som släpps idag den 6 april kom till för ett år sedan efter ett uppbrott, en destruktiv period som födde en kreativitet han inte hade haft tillgång till tidigare. Vi fick en pratstund med Parham, och bad Göteborgsrapparen plocka ihop en playlist för att fira att våren (snart) är här.

Foto: This Is Scandinavia/André Jofré.

Berätta om albumtiteln Torsken.

– Torsken var projektnamnet för plattan när jag började jobba på den förra våren. Det gav en lättsam och humoristisk touch till allt som hade hänt under året, och gjorde det även lättare för mig själv att deala med saker. Sen när det var dags för att släppa plattan så var det svårt att komma ifrån namnet eftersom den röda tråden hörs i många av låtarna.

Vad är du torsk på?

– Det handlar om mina (och säkert andras) mänskliga svagheter egentligen – och saker man har förlorat i livet. Att vara torsk på droger eller bekräftelse, att förlora folk, att åka fast. I vår tid visar de flesta bara en polerad sida av sig själva. Man jämför sig med andra och mår dåligt för att man inte orkar med att vara på topp på alla fronter. Folk blir deprimerade och bränner ut sig. Det här är väl ytterligare en fortsättning på att försöka vara äkta och komplex.

Soundet på ditt nya album är väldigt varierat, vad har du inspirerats av?

– Inspirationen för soundet är väl egentligen från genrer jag tycker om själv där jag har försökt hitta en egen touch på det. Det är inte medvetet tho, har bara lyssnat på beats och fastnat för dom. Jag har blandat lite ballader, trubadur, pop, afrobeat, trap, house, synth och ”soundcloud”-musik typ.

Hur låter den perfekta vårlåten?

– Färgstark och mysig.

Scrolla ned för Parhams lista på vårens 10 bästa låtar:

Parhams album Torsken är ute nu. 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-04-06 13:03

Detta får du inte missa i april

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-04-03 15:18  |  Lästid: 2 minuter

April är en av årets bästa popmånader, det är sedan gammalt. När inte The Jesus & Mary Chain och Håkan besjunger aprilhimlar är Princes spaning om snömängden som faller under månaden en fråga vi lär få anledning att återkomma till. Jag har samlat ihop några av månadens måsten på popkulturfronten nedan.

Dvsn
(spelning, 4 april)
Dvsn är duon som tonsätter vgd-sms skickade kvart i stängning. Spelningen på Debaser är utsåld, inte konstigt med tanke på att duon gjort de senaste årens absolut svettigaste sängkammarsoul.

Cardi B – Invasion of privacy
(album, 6 april)
Årets mest emotsedda album? Med en karismakvot av historisk nivå omdefinierar hon den amerikanska drömmen i överljudsfart. Videon där hon vibbar till sin sin egen låt är det bästa som har hänt i år.

Unknown Mortal Orchestra – Sex & food
(album, 6 april)
Med tanke på att det förra albumet (som hyllades till skyarna) var en psykedelisk funkresa genom frontmannen Ruban Nielsons polyamorösa äktenskap, är det svårt att inte bli lika delar orolig som nyfiken med tanke på det nya albumets titel. Förstasingeln American guilt var smått obegripligt usel, men efterföljande Not in love we’re just high och Everyone acts crazy nowadays aspirerar båda på årets hittills bästa låt.

Daniel Avery – Song for alpha
(album, 6 april)
En av de senaste årens mest hyllade dansmusikmakare släpper ny fullängdare som fångar dansgolvets stängda ögon snarare än uppsträckta händer.

Jimmie
(bio, 13 april)

Jesper Ganslandts comeback har redan på förhandsvisningarna väckt mycket upp- märksamhet med skildringen av ett Sverige på flykt. Whitewashing-anklagelser har duggat lika tätt som fem-plus-recensioner.

Giggs
(spelning, 17 april)
Peckham-rappare som får Stormzys och Skeptas tracksuits att förvandlas till välstrukna skoluniformer kommer till Stockholm.

Record Store Day
(påhittad högtid, 21 april)
Säga vad man vill om Record Store Day- fenomenet, men hur många dagar om året gör att man får ta del av gubb-ambient med läsglasögon som samarbetet mellan Brian Eno och My Bloody Valentine-mannen Kevin Shields? Eller varför inte årets hippaste jazzhouse från Kaytranada och Robert Glasper?

The handmaid’s tale
(säsong 2, 25 april)
Ny säsong, nytt krönikematerial för kulturjournalister att göra möjligen något småtrötta paralleller till Trumps USA, rakt över disk.

Ravyn Lenae
(spelning, 27 april)
19-åriga Ravyn Lenae jämförs med Erykah Badu, Solange och Kelis. Se spelningen om inte annat för skrytmöjligheter i den långa kön till hennes (i skrivande stund inte klara men ändå ga-ran-terade) Way Out West-spelning.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-04-03 15:27

Påsktips!

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-03-29 11:45  |  Lästid: 3 minuter

Det ska erkännas att påsken inte rör upp jättemycket känslor i mig. Jag blir förvånad om det gör det hos någon? Larry David sade en gång att han ”don’t mind easter”, vilket känns som den enda inställningen som går att ha. Men, med det sagt så är ju det fina med påsken varken kalla, dallrande ägg eller känslan av aspartam-aktig julafton – utan att man får ha gult på sig! Jättemycket gult får man ha på sig.

Gult är en av mina favoritfärger, och jag är genuint glad över att modevärlden i vår verkar hålla med mig. För att inte se ut som en påskkyckling (eller varför inte egentligen, se ut som en påskkyckling tycker jag), så är det en god idé att begränsa användandet av färgen till en fin solblekt t-shirt eller ett par plastiga solglasögon.

Påskkläder: Scarf från L’Homme Rouge, solglasögon från nystartade Oh My Eyes, t-shirt från Our Legacy, stickat från Adnym Atelier och sneakers från Converse.

(Påsk)musik:

Det är svårt att tänka på påsk utan att tänka på 13th Floor Elevators. Eller, nej, kanske inte. Men får man chansen att skohorna in ett tips om bandets smått spektakulära album Easter everywhere från 1967 så får man helt enkelt ta den. Förutom bandets klassiska cover Baby blue, monstret (I’ve got) Levitation är huvudnumret naturligtvis den febriga, våldsamt oscillerande Slip inside this house, som Primal Scream lyckades göra ännu lite mer psykotiskt intensiv på 90-talet.

 

Musik: Natali Felicia

Det kan vara svårt att göra reklam för saker ens vänner gör, det blir lätt knepigt att hålla distansen. Men, Natali Felicias debutalbum Wrong era som kommer den 30 mars tycker jag är ett utmärkt sällskap under påskledigheten. Natalie är en självklar stjärna med en filmisk stämma som får Lana del Rey att kännas närmast fryntlig. In på Spotify på långfredagen och lyssna på Keep it alive, låten med årets hittills snyggaste brygga.

Byxor: Hope

Våren kommer inte bli komplett utan de här byxorna från Hope, inte för mig i alla fall. Bomull, linne och sidorevärer i skinande pärlvitt är tre ingredienser som kommer göra hela din vårstil – och tvinga dig att bli open air-festernas mest försiktiga festdeltagare i sommar.

Klubb: Yatzy

Och på tal om fest. Den senaste tiden har flera roliga liveklubbar lanserats i Stockholm, där ett lysande exempel är Swedish Rock’n’roll ClubNästa vecka är det premiär för klubben Yatzy som startats av Andreas Sjöqvist och Pierre Riddez från Tussilago. Tanken är att gästlistan, som innehåller en minst sagt glittrande lineup, ska framföra egna låtar och tolka varandra tillsammans med det stora husbandet. Glad påsk!

 

 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-03-29 11:47

Kanye West spelar in nytt album

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2018-03-14 11:06  |  Lästid: 2 minuter

Årets gladaste musiknyhet är här: Kanye West håller på att spela in ett nytt album. Eller, ja – det är iallafall vad sociala medier antyder. Förra året började märkliga rykten om att West höll på att spela in musik på en bergstopp i Wyoming, ett rykte som mest kändes som en del av mytbildningen kring stjärnans något nyckfulla personlighet.

Travis Scott är en av flera megastjärnor som plötsligt dykt upp i Jackson Hole, Wyoming.

Nu verkar dock mer och mer tyda på att ryktet faktiskt var sant hela tiden. På forum och Reddit-trådar har man lagt pussel med diverse hiphopstjärnors uppdateringar i sociala medier och kommit fram till att storheter som bland annat Travis Scott, Nas, Kid Cudi och The-Dream har anlänt till Jackson Hole i Wyoming. Sedan tidigare har också bilder på Kanye tillsammans med komikern Dave Chappelle och Mos Def dykt upp på Talib Kwelis Instagram.

Kim Kardashian, Kourtney Kardashian och Kanye West i förklädnad på skidsemester. Foto: Jackson Lee / Splash News.

Jag är mycket medveten om att det inte finns något att säga om hur det låter, men nog är det en kittlande tanke att Kanye West håller på att spela in en skiva bland snötäckta berg snarare än bland vågskvalp och fågelkvitter (2010 års My beautiful dark twisted fantasy spelades in på Hawaii)? Kan det bli stjärnans mörkaste album hittills eller kommer han likt Justin Timberlake fastna i samma flanell-tvångströja som Justin Timberlake på sin senaste skiva?

Vem gillar det här: Trots att de flesta har en något skeptisk inställning till Kanyes personlighet är det få som argumenterar emot hans konst. Men, nog är Kanye den enda superstjärnan som många hoppas ska misslyckas? 

Därför ska du bry dig: För att Kanye West kanske är 2000-talets största, bästa och mest nyskapande artist. Med tanke på hans totalkrasch för lite mer än ett år sedan så finns det nog en hel del för honom att, som man brukar säga, ventilera. 

Så kommer det bli: Med tanke på att han ännu inte har släppt en enda dålig skiva så finns det inte mycket som tyder på att det kommande albumet kommer bli något annat än väldigt, väldigt bra. 

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2018-03-14 16:26